Good Night and Good Luck

Fick lite lust att skriva. Tror överhuvudtaget inte att någon läser den här bloggen numera förutom jag, men det gör inte så mycket, tänkte skriva lite ändå. Behandlar ämnena som dom kommer;

I veckan rengjorde jag mitt tangentbord. Jag plockade isär varje tangent, diskade dom i vatten och diskmedel, la dom i vatten och sen på en handduk. Säg mig, har någon någonsin gjort något nördigare än detta?

Pinsamma insatser från Luuk och Schulman. Jag ger inte mycket för detta med att försöka spela en ålder man inte befinner sig i. Speciellt inte om man kör på den linjen i det offentliga, det blir liksom ganska jobbigt att läsa och titta då. Jag menar, Alex Schulman, har ni läst boken? Han är dryga tretti, och skriver som Tranströmer på sjutti. Kristian Luuk då, förebild Oldsberg, visst, men fan vänta ett decennium eller två. Det blir bara pajiigt. Kör er egen grej.

Alla ni happy-go-lucky-people där ute, hur gör ni? När all skit sprutas i hundratie mot er, hur i helvete lyckas ni tänka positivt? Är det ett skal är eller det sann glädje?

Få se nu, vad mer?... Jo, hur förgängligt är inte livet? Vad jag har förstått är människans sinne uppbyggt så att vi ska ha uppfattningen av att det som sker nu är det som alltid skett och det som alltid kommer att ske. Utan denna fördom (intressant det där med fördomar, att många anser att de är ensidigt dåliga - utan fördomar skulle ju våra liv var totalt kaos, få saker är så väsentliga för våra liv som fördomar) antar jag att vi hade haft det svårt att leva och fungera. Tror nog att det hade blivit lite för komplicerat att hantera all dåtida, nutida och framtida information samtidigt. Det är inte utan att man då blir lite förskräckt då man från alla håll och kanter inser att liv skapas, formas och försvinner. Överallt. Hela tiden.

Jag tror att jag här och nu beslutar mig för att lägga ner den här bloggen och återkomma när jag har något att berätta för någon. Kanske när jag fått bå'n eller något. Men då blir det någon annanstans. Detta känns ju meningslöst i dubbel bemärkelse.

Tack för mig. Kärlek till alla.

F

Skadeglädje - den enda sanna glädjen? BS

En plötslig blixt av klarsynthet drabbar mig och jag känner olust. Vad är min människa för människa egentligen?

F

I mejeridisken

Klämmer in ett inlägg innan klockan slår tolv. Det har faktiskt varit mycket idag. Inte spännande alls. Bara mycket. Om ni undrar, så är bloggandet en färskvara. Likt mjölk. Eller en vällagrad grevé.

F

En sista observation för dagen

Jag går tillbaka och analyserar mina inlägg och inser två saker.

1. Det är ofta jag går tillbaka och analyserar mina inlägg.

2. Jag har en förmåga att uttala mig på ett sätt som, så att säga, gör att jag håller ryggen fri. Ni vet liksom inte riktig var ni har mig.

Detta är egenskaper jag värdesätter och är stolt över.

F

Get lost, Lost

Jag tänker såhär. Eftersom det bara är jag som läser vad som skrivs här, så kan jag skriva vad fan jag vill. Inga krav på kvalität från publik. Jag kan skriva om svintråkiga saker om jag så vill. Saker så trista att till och med moraklockan i gammelfarfars gillestuga stannar. Hur jävla tråkiga saker som helst. Och svära hur mycket jag vill. Fan å jävlar å helvete å dunder å snus å lurviga luder. Därför tänker jag skriva om den satans skitserien Lost. Den jävla skiten har lurat! av mig tamefan 5x26x45 = 4,2 miljoner minuter från mitt liv.

Herren välsigne oss,
och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån Lost.

F

Hitler badade aldrig i Genesarets sjö

Kan jag räkna med att ingen läser denna blogg? Bra. För det gör jag. Jag är verkligen inte såhär patetisk i någons omgivning. Det vore tragiskt.

F

Härligt liv

Jag tittar tillbaka på de två senaste inläggen. Ett spann på sex veckor. Från grått och trist till beklaganden och trist.

Vilket härligt liv jag har.

F

Test

Tillbaks till ruta ett. Har jag någonting att skriva? Jag känner mig tom. Tom, tom, tom. Tom. Tom. Ändå känner jag någonting mala i bakhuvudet. Jag är rastlös. Jag svävar. Jag, jag, jag. Jag. Jag. Är det detta som kallas självförakt? Återigen dessa frågor. Löjligt.

Detta är obegriplig sörja. Räddar mig med ett citat:

"Detta är ingen blogg. Detta är en dagbok."

F

Dagens

Vi kör en dagens.






















Jag skulle inte vilja kalla det för ljusgrått utan snarare smågrått.

Gäsp.

F

Att kasta vatten

Det är något speciellt med att slå sina bågar med öppen dörr.

Jag vet inte om det är det att man strävar efter någon form av frihetskänsla eller om det kanske är den akustiska effekten som man är ute efter. I vilket fall som helst så har jag, inte en och inte två, utan vid upprepade tillfällen när det har varit folk på besök, gått in på toaletten, hivat upp schnalen, legat i gränslandet mellan flodtorka och dammsläpp, för att i sista sekund begripa vad det är jag håller på med, slängt mig på dörren och dragit igen.

Jag tänker på den dagen då jag flyttar till villa och äntligen kan börja pinka utomhus på daglig basis. Utan dörrar. Och utan besök.

F